Det finns en röd tråd mellan dig och mig

Dagmar tog kontakt med mig när hon var 103 år. Ville träffa mig för att som hon sa:

”Det går en röd tråd mellan oss.” Va? Vem? Vad?  Jag hade aldrig hört talas om henne. Nyfiken blev jag och ville ses snarast men det hade hon inte tid med. Hon skulle på semester till Spanien en tid först. När vi väl möts börjar hon berätta, och hennes livstråd rullas ut mellan oss: ”Jag föddes 1911 i Malmberget, när jag var ett år köpte pappa en biljett……
När hon är färdig med sin berättelse ligger den röda tråden där mellan oss. Och jag förstår.

Dessutom fick jag ynnesten att uppleva en sexårig nära vänskap med en, trots mörka minnen, levnadsglad, kreativ och mycket modig människa.

Jag tänker mig jag kunde trä

alla minnen i en rad,

som pärlor på ett halsband,

jag skulle bli så glad,

jag skulle bära dem med vetskap om,

värdig elegans

och tycka att hela livet är som en lustig dans.

Det skulle finnas pärlor för lyckligt år som gått

Och flera stycken pärlor för all den kärlek som jag fått.

De skulle lysa alla som stjärnestoft

Men kanske det skulle finnas en liten pärla grå

Som minner mig om dagar när himlen ej var blå

Men bitterljuva minnen kan delas varmt och ömt

Och ge mig en liten känsla av att alltihop är drömt.

Dagmar Andersson